TIDEN GÅR...
EN TILLBAKBLICK TILL UPPVÄXTEN I KOLMÅRDEN...
och några minnen av människor, växter och miljöer som jag också fann mina gamla "nyfunna" teckningar.
Jag börjar med Lönnen, som jag tyckte var det vackraste trädet från barndomen och som jag alltid kommer att ha ett särskilt förhållande till. Lönnen växte på grannens tomt och var, omkring 1944 - 45, fortfarande så låg att ett "lekbröllop" med kamraterna, på en mammas initiativ, kunde hållas i dess skugga. Närmaste grenarna med alla sina löv var då så nära och blev som ett tak...
Livet var fyllt av upptäckter...och jag är här omkring sju år! Lönnlövet från småskolan är min första "närstudie" av ett lönnlöv på hösten... (eller var det kanske en konturteckning av ett löv?).
På hösten, när marken under lönnen var fylld med löv, kunde jag ta famnar av löven och liksom hälla över buskar, med långa nedhängande grenar, så jag fick som en egen lövkoja att krypa in i.
När ljuset utanför silades genom löven kunde jag se hur nerverna avtecknade sig.
Ingen visste att jag var därinne...
LÖNNEN IDAG!
Vid en utflykt till Sandviken/Kolmården för några år sedan hälsar jag på "där barn jag lekt", och ser till min glädje att den gamla Lönnen står kvar och... med så vackert utvecklad krona!
Ett "Minne" lever bokstavligen... och numera vet jag hemligheten med dess knoppar!
Tyvärr var lönnen nedsågad när jag gjorde ett återbesök under 2022.
En skylt på stugan visar att Lok-Kalles stuga numera används av Sandvikens Båtsällskap.
Före detta Stationshuset i Sandviken, granne med Lok-Kalles stuga. Det fungerade också som stinsens bostad med hyresgäst ovanpå.
Stinsen pensionerades när nunnebanan upphörde omkring 1937, men min familj kunde hyra övre lägenheten från 1942 till omkring 1973.
Lönnen har hunnit växa en bit, och även jag, som nu är tonåring och har stort intresse av att teckna, men helst bara hemma där jag kan vara ute och det är lugnt runt omkring.
Några sparade akvareller i en urblekt mapp från 1956, får illustrera några minnen från min uppväxt, där den omgivande naturen med alla sina lövträd, tallar, berg och vatten blev en så betydelsefull del av min uppväxt.
BRÅVIKEN...
En av de större fiskebåtarna på väg ut från stora Lastbryggan!
BRÖDERNA KULLMAN...
Två av de tre Fiskebröderna Kullman vid sin brygga och fiskarbod. I förgrunden ligger strömmingslådor travade på varandra! Stolparna och linan finns där för att torka och reda ut skötarna (näten).
BERGMANS...
Byggnader, nu rivna sedan länge, som var en del av det spännande "lekområdet"! Många stora lövträd var, och är, fortfarande vanliga!
LOK-KALLES STUGA...
Lönnen, framför Lok-Kalles stuga (fast jag har målat den mer bredvid än framför?).
Kanske var själva stugan, med sina kläder på tork, just då det viktigaste motivet. Det såg kul ut när kläderna svängde i vinden, minns jag!
(Lok-Kalle hade arbetat på Nunnebanan, den lilla smalspåriga järnvägen som gick mellan Sandviken och Stafsjö.)
"STATIONSHUSET""...
Stationshuset" som jag tecknade och målade det (med de nya pastellkritorna...) omkring 1956. Huset brann ner till grunden för rätt många år sedan. Ett nytt "Stationshus" (bilden intill) uppfördes på samma plats och mycket likt det gamla, men de vackra kakelugnarna försvann förstås i elden!
Almar på rad till vänster om huset!