Min tillgivenhet (och fascination...) för trädens knoppar väcks!

Våren 1990, i samband med att en älskad lönn överraskande och oönskat sågades ner blev jag, genom de känslor av förlust som fyllde mig, också medveten om skönheten hos Lönnens knoppar! 
Jag hade just då tid och möjlighet att följa knopparnas utveckling under våren.  När denna omtumlande händelse inträffade hade jag mitt hem  i Bergslagen, inte så  långt från Nora.

ATT MÅLA EN LÖNNKNOPP...ett pedagogiskt projekt.

Februari  - mars 1991
Genom  dåvarande kultursekretere Eva Bratt blev jag välkommen att ha  min första utställning i Nora. Det var också där som den pedagogiska verksamheten, att måla en lönnknopp  började tillsammans med skolklasser från Nora. Den pågick i bibliotekets utställningssal, numera Konsthallen i Nora.

Lagom till vernissagen hade SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT kommit ut med sitt första nummer för 1991. Tack vare att  den dåvarande redaktören,  botanikerTomas Karlsson, "gillade" mina knoppmålningar, fick den här allra första,  överraskande  bli omslag!

Februari-mars 1995
Efter min utställning på Naturhistoriska Riksmuséet 1994 blev  jag tillfrågad av dåvarande gruppchefen för muséepedagogerna, Ingrid Gullberg-Wulff, om att ha  en skolutställning året därpå.
Jag undervisade då i Skaparverkstan under två veckor  (ovan). Det var 20 lärare med sina klasser från olika grundskolor i Stockholm, som bokat in sig.
Med hjälp av luppar och verkliga lönnknoppar blev det koncentrerade möten mellan knopp och barn. Tystnaden blev total då barnen noga undersökte knopparna och sedan med hjälp av teckning och måleri återgav dem som Knopporträtt.

EGNA UTSTÄLLNINGAR...
De färdiga knopp-porträtten togs med till respektive skola och blev sedan, ofta i en korridor, till en spännande och inspirerande utställning om lönnens knoppar!

Det pedagogiska arbetet med barn pågick, till och från, under många år, ofta tillsammans med utställningarna, där så var möjligt. Jag blev också kontaktad av olika Stockholms-skolor och kom på så sätt att arbeta  direkt i olika klasser.
Så småningom blev jag tillfrågad om att ha fortbildning för lärare  på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm och började med det på våren 2003. (Bilderna!)
Fortbildningen brukade pågå 1-3 dagar varje vår, då ett 30-tal lärare ganska trötta efter dagens arbete kom ut till museet... men, när de så småningom fått sina lagom utspruckna knoppar i handen och betraktat dem i lupparna lägrade sig lugnet i salen och överraskande och förtjusta utrop kunde höras här och var. Lärarna blev inspirerade och glädjen i att skapa gav ny energi!
När knopp-porträtten, som målades i absolut tystnad, efter några timmar var klara och lärarna bröt upp kunde jag förstå att närkontakten med knopparna och måleriet gett dem verklig inspiration och en personlig upplevelse att bära med sig.
De hade nu fått en metod, som de kunde börja att arbeta med i sina klasser redan nästa dag, om de önskade.

Två av knoppmålningarna från lärarkväll 2004.
Visst är de väl livsbejaknade!